Kultur i storstad. En kartläggning och analys av kulturens roll i storstadsarbetet

Bidragande land

Sverige

Stad

Stockholm, Huddinge, Botkyrka, Haninge, Södertälje, Malmö och Göteborg.

Tid för publicering

2002

Beskrivning

Studien av kulturens roll i storstadsarbetet bygger på en kartläggning av de åtgärder som på något vis hyser kulturella inslag i samtliga 24 bostadsområden som omfattades av storstadsarbetet. Begreppet kultur diskuteras i relation till lokalt utvecklingsarbete, bland annat som medel för att nå andra mål. Djupstudier av kulturens roll i fyra stadsdelars åtgärdsprogram görs också.

Sammanfattning

I rapporten definieras kulturbegreppet brett, närmast antropologiskt. Åtgärder som innefattar kulturella aktiviteter omfattar därför, förutom de estetiska formerna, också sådana som ägnar sig åt att stärka det svenska språket. Kartläggning av rapporterade åtgärder, liksom resultat från intervjuer visar att kulturen därmed fått en relativt stor plats. Kulturens roll hade sällan diskuterats av tjänstemännen, men då regeringens direktiv för storstadsarbetet pekade på kulturens identitetsstärkande roll för barn och ungdomar, då särskilt flickor och unga kvinnor, fanns ramar och legitimitet för att satsa på kultur under vissa omständigheter. Skillnaden i uttryckt förhållningssätt till kultur varierade mer mellan stadsdelar än mellan kommuner. I praktiken var skillnaderna i utrymme för kultur inte så stora som i retoriken.

Bakgrund

Storstadsarbetet (1999-2005) hade två övergripande syften - att ge storstäderna förutsättning för hållbar tillväxt samt att bryta den diskriminerande segregationen. För det senare, så kallade segregationsmålet, formulerades 8 målområden, under vilka kommunerna utarbetade delmål. Kulturen kom, utan att i sig självt vara ett målområde, att bli ett instrument och åtgärdsområde i flera kommuner och stadsdelar. Regeringen uppdrog år 2001 åt Mångkulturellt centrum att undersöka vilken roll kulturen gavs i utvecklingsarbetet.

Metod

Studien, som är kvalitativ, består av två delar. Den första är en kartläggning av 24 stadsdelars årliga självrapporteringar till staten, samt intervjuer med 16 processledare. En mindre diskussion om tillvägagångssätt förs i anslutning till rapporteringen från kartläggningen. Den andra delen bygger på intervjuer med nyckelaktörer i fyra medverkande stadsdelar. Ideellt engagerade och deras aktiviteter samt tjänstemän på olika nivåer har fått besök och intervjuats. Utöver dessa uppgifter förs ingen metoddiskussion i rapporten. Författarna uppger istället att analysen utgår från begreppen underifrånperspektiv, demokratisk delaktighet, aktörer, samverkan samt långsiktighet.

Resultat

Kultur användes i storstadsarbetet främst för att nå mål inom målområden som berörde skola, barn och ungdom, liksom inom målområden som "demokrati och delaktighet". Ofta fanns inte kultur som ett målområde för sig i stadsdelarna. Studien visade på att åtgärder inom kulturområdet, med några få undantag, sällan levde vidare när finansiering upphörde. Skolans införlivande av projekt, snarare än entreprenörskap, har varit en framgångsfaktor för den eftersträvade långsiktigheten. 32% av ekonomiska insatser som gjordes under satsningens första år gick till verksamheter som inrymde kultur. Synen på kultur som ett kitt för integration och behovet av eldsjälar är relativt genomgående, medan författarna finner få exempel på kultur som tillväxtfaktor. Samtidigt finner författarna exempel på ett motstånd bland projektaktörerna mot tendensen till att "förvänta sig kultur" från målgruppen, som ofta utgörs av immigranter.

Forskare

Viveca Motsieloa, Eva Karlsson och Nina Edström

Dokumentinformation

ISSN: 1401-2316

Mångkulturellt centrum

Postadress: 147 85 Tumba

Besöksadress: Värdshusvägen 7, Fittja gård

Kontaktperson: Nina Edström, forskningsassistent

Tfn: +46 8 53175246

E-post: info@botkyrka.mkc.se, nina.edstrom@mkc.botkyrka.se