Om det ändå bodde fler svenskar här

Bidragande land

Sverige

Tid för publicering

2008

Nyckelord

Unga, boendesegregation

Beskrivning

Författaren menar att "den sanna berättelsen om mångkulturalismen" bara kan berättas av de som lever den till vardags". Artikeln handlar om ungdomars upplevelse av mångkulturalism i sin vardag, där de lever i förorter till Malmö och Stockholm.

Sammanfattning

Artikeln bygger på ett material där forskaren har intervjuat drygt hundra pojkar och flickor i åldrarna 13-15 år i tre förorter. Som utgångspunkt tar han att den samtida diskursen om mångkultur i Sverige utgör en föreställd version av mångkulturalism. Han ställer sig därför frågan om hur den "verkligen" är. Ungdomarna har enligt författaren anpassat sig till omgivningens bild av dem och deras bostadsområden. De bygger in denna "kraftfulla diskurs" som en del av sin självförståelse och, menar han, efterfrågar "svenskars" närvaro för att lätta upp bilden av dem, för att slippa stigmatisering. De lever med insikten om att deras område har dåligt rykte och låg status enbart därför att det bor immigranter i området. Forskaren varnar för att de negativa förväntningar omgivningen har på ungdomar i de aktuella bostadsområdena får allvarliga konsekvenser för framtiden.

Bakgrund

Diskursen om mångkulturalism i Sverige ses i artikeln som tudelad. Å ena sidan ses mångkulturalism som en besvärlig realitet som måste hanteras - den problematiska mångkulturalismen. Å andra sidan kan mångkultur vara ett hyllat ideal, en möjlig och självklar väg när globalisering och mångfald ändå är här. I denna senare tappning, vilken han kallar den "föreställda mångkulturalismen", ser han dock att idealet aldrig har omsatts i praktik. Diskriminering och stigmatisering är strategier som majoritetssamhället tagit till för att hålla minoriteterna undan från majoritetssamhället, menar forskaren. Samtidigt, visar forskning, har den etniska och sociala segregationen i de svenska städerna ökat, vilket stänger inne fattiga immigrantgrupper i vissa områden. Detta påverkar i stort sett alla aspekter av invånarnas liv, såsom hur ungdomar uppfattar sig själva och sin samhällsposition och relationen mellan grupper innanför och utanför områdena.

Metod

Studien bygger på intervjuer med 110 ungdomar som kort har fått berätta om sin vardag och hur de ser på sitt område.

Resultat

Författaren vill lyfta fram två viktiga slutsatser. För det första påverkas ungdomarna av starka negativa representationer, något som syns tydligast i deras sätt att tala om området, och av kraften i de negativa förväntningar som finns på deras språkliga förmåga, deras uppträdande och deras förmåga att lära sig saker. Samtidigt opponerar de sig mot den här bilden genom att avfärda omgivningens syn som fördomsfull och främlingsfientlig. Den andra slutsatsen han framhåller är att de sociala relationerna i områdena från ungdomarnas håll framställs som dess stora fördelar, men de är också en källa till problem som ungdomarna erfar och tvingas att hantera. När majoritetsbefolkningen är svagt representerad i stadsdelarna bli ungdomarna måltavlor för isolering, essentialisering och kategorisering. Detta är, enligt forskaren, det egentliga skälet till att ungdomarna skulle vilja att det fanns fler "svenskar" i områdena.

Forskare

Nihad Bunar

Dokumentinformation

Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen, Stockholm University Linnaeus Center for Integration Studies (SULCIS)

Postadress: Nationalekonomiska institutionen

Stockholms universitet

106-91 Stockholm

Forskare: Nihad Bunar, docent

Tfn: +46(0)8-161143

E-post: nihad.bunar@sociology.su.se

Länkar

www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=3486

Artikeln ( "If we only had a few more Swedes here - multiculturalism, urban segregation and community discourse in young immigrants' daily life", Ungdomsforskning, no. 1 and 2, årgång 7. University of Aarhus.) kan beställas på:

www.cefu.dk/emner/tidsskriftet-ungdomsforskning/nyeste-udgaver/unge-med-etnisk-minoritetsbaggrund/if-we-only-had-a-few-more-swedes-here.aspx