Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation – Ett mål utan medel?
Bidragande land
Sverige
Stad
Stockholm och Göteborg
Tid för publicering
2009
Nyckelord
Styrning, politisk och social geografi, social blandning, boendesegregation, integration, social exkludering, policy, planering, implementering, jämlikhet, valfrihet, Sverige, Stockholm, Göteborg
Beskrivning
Avhandlingen bidrar till kunskapen om varför social blandning är ett politiskt mål och vilka urbana problem som de är tänkta att lösa. Avhandlingen bygger på flera studier av planeringspraktik i de största svenska städerna, med ett särskilt fokus på politik och praktik i Stockholm och Göteborg. En slutsats är att målet om social blandning varit konstant över tid medan insatserna för att implementera det har blivit svagare och färre.
Sammanfattning
Författaren undersöker hur policy och planering för social blandning genomförs. Vilka är riktlinjerna, vad ska de uppnå och hur implementeras de i praktiken? Avhandlingen utgår från sex frågeställningar varav den första är frågan om vad den här typen av mål är en reaktion på, vilka urbana problem som skall lösas. Hur skall social blandning uppnås och är riktlinjerna för detta fortfarande aktuella? I vilka typer av områden är social blandning eftersträvat och på vilken geografisk nivå? Listan avslutas med frågorna om vilka hushållskategorier som anses viktiga att blanda med varandra och vilka faktorer som har betydelse för att policies för social blandning skall slå igenom.
Bakgrund
Blandade boendemiljöer förväntas skapa bättre livschanser än vad homogena miljöer gör, åtminstone för hushåll som har det mindre väl ställt. Den här slutsatsen har närt planeringsidealen när områden skall byggas och städer omstruktureras så att boendemiljöerna skall bli mer blandade och mindre segregerade. Författaren menar att en hel del forskning ägnats åt att undersöka hur strategierna fått betydelse på individ- och områdesnivå. Däremot, menar hon, har mindre engagemang ägnats åt hur den sociala mixen skall bli verklighet.
Metod
Studien bygger på tre delar. Inledningsvis genomfördes dokumentstudier för att kartlägga "blandningspolitikens" historia. I den andra fasen både intervjuades och enkätundersöktes politiker för att författaren skulle förstå dagens politik för social blandning. Under denna fas genomfördes också dokumentstudier. I den tredje fasen intervjuades planerare och anställda vid kommunala bostadsbolag för att få en bild av implementeringen av politiken. Författaren använde också Geoswedens databas för att se hur de nya byggaktiviteterna i Stockholm och Göteborg fått genomslag på boendemönstren på stadsnivå.
Resultat
Den huvudsakliga slutsats som författaren drar är att det fortfarande förs en politik för social blandning, för att minska segregationen och exkluderingen och för att öka integrationen. Samtidigt har resurserna för att implementera politiken minskat. Sedan bostadsmarknadens avreglering har den vinstdrivna bostadsproduktionen sällan lyft fram social blandning, eftersom, enligt författaren, det inte är givet att social blandning ger ekonomisk utdelning. I Sverige används två verktyg för att uppnå social blandning. Ett utgörs av att omvandla allmännyttans eller privatägda fastigheter till bostadsrätter. Ett annat är påverkan på nyproduktionen. Omvandlingsverktyget används dock på olika sätt, och kan motverka den eftersträvade blandningen. Författaren exemplifierar med Stockholm, där alla som bodde i stadens allmännyttiga hus erbjöds att köpa husen vilket ledde till att de attraktiva områdena blev allt mer homogena. I Göteborg erbjöds endast boende i allmännytta där denna boendeform dominerade, att köpa sina hus, något som enligt författaren ledde till mer social blandning i dessa områden.
Forskare
Emma Holmqvist
Dokumentinformation
ISBN: 978+91+506+2068+9
ISSN: 0431-2023
Det finns ingen digital version
Kontaktinformation
Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen och Institutet för bostads- och urbanforskning.
Postadress:
Box 785
801 29 Gävle
Besöks adress:
Rådhuset, Rådhustorget
Kontaktperson: Emma Holmqvist, forskare
Tfn: +46 26-4206527
E-post: emma.holmqvist@ibf.uu.se
Länkar
http://www.ibf.uu.se