Storstad i rörelse - kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal
Bidragande land
Sverige
Tid för publicering
2005
Nyckelord
Storstadspolitik, lokal utvecklings avtal, sysselsättningsskapande, socialbidragsberoende, språkinsatser, skolan, folkhälsoinsatser, områdesutveckling och trygghet, demokrati och delaktighet
Beskrivning
Denna rapport är en genomgång av utvärderingsrapporter publicerats av olika universitet och forskningsinstitut om insatser, aktiviteter och arbetsprocesser inom Lokala Utvecklingsavtal (en del av Storstadssatsningen). Rapporten använder målområden definierats av regeringen som en ram för analysen. Dessa målområden är: sysselsättningsskapande, socialbidragsberoende, språkinsatser, skolan, folkhälsoinsatser, områdesutveckling och trygghet, demokrati och delaktighet.
Sammanfattning
Sammanfattning av resultat enligt målområden definierats av regeringen är som följande:
När det gäller sysselsättningsskapande åtgärder är det svårt att uttala sig om huruvida förändrade sysselsättningsnivåer kan kopplas till de insatser som genomförts inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen eller om detta snarare beror på generella förändringar på arbetsmarknaden. Här antyds även att bostadsområdet är ett alltför litet upptagningsområde för att organisera och följa upp sysselsättningsåtgärder på ett meningsfullt sätt.
Målområdet med inriktning på socialbidragsberoende har utvärderats i mycket ringa utsträckning och inte heller här finns svar på frågan om förändringar i socialbidraget hänger samman med de lokala utvecklingsavtalen. Då det skett en minskning har denna varit generell och skillnader i förhållande till generella trender i socialbidraget kan inte påvisas. I de flesta fall är andelen långvariga socialbidragstagare större bland dem som flyttar in i de aktuella bostadsområdena än bland dem som flyttar ut.
Utvärderingarna visar på att språkinsatser inom de lokala utvecklingsavtalen haft en tydlig fokusering på barn i förskola och grundskola, medan språkinsatser för vuxna förlagts till andra målområden. Trots att språkinsatser för barn varit svåra att mäta på grund av dess långsiktighet, anses de ha stor betydelse i det lokala utvecklingsarbetet. Detta stöds av forskning som visat på vikten av att upprätthålla tvåspråkighet. Kritik riktas därmed mot en alltför stark fokusering på det svenska språket och på kunskapsbrister i svenska språket.
Många av de insatser som riktats till skolan har haft inriktning på språkutveckling. Det finns emellertid stora svårigheter att urskilja insatserna inom de lokala utvecklingsavtalen från ordinarie verksamhet i skolan, vilket orsakar problem när det gäller resultatredovisning. Det är dock tämligen få utvärderingar som närmare studerat dessa insatser. Samma sak gäller målområdet vuxenutbildning som har utvärderats i en synnerligen begränsad omfattning. I den mån detta studerats har det satts i nära relation till sysselsättning och socialbidrag eller till en allmän höjning av utbildningsnivån bland vuxna och eventuella effekter kan utläsas först på längre sikt.
Även folkhälsoinsatser tycks ha varit besvärliga att hantera för utvärderarna, bland annat då de verksamheter som placerats inom detta målområde är av mångsidig och skiftande karaktär. Projekt som i och för sig har varit uppskattade och välbesökta är svåra att värdera och utvärderingar som studerar självupplevd hälsa och som relaterar folkhälsoarbetet till storstadspolitikens målsättningar finns inte att tillgå.
Inom målområdet områdesutveckling och trygghet har bland annat lokala brottsförebyggande råd etablerats. Samordning av insatser på lokal nivå har i utvärderingarna bedömts vara ett viktigt inslag i ett lokalt brottsförebyggande arbete. Ett hinder är dock att den lokala problembilden inte alltid utretts i tillräcklig omfattning för att utgöra grundstomme för arbetet. Invånarna medverkar ofta i trygghetssatsningar, eftersom dessa berör förhållanden med direkt anknytning till vardagen. Satsningar på fysisk upprustning och boendemiljö lyfts fram som viktiga aspekter för att skapa trygga områden och man anser att denna typ av insatser även fortsättningsvis bör bedrivas på områdesbasis.
Utvärderingar av demokrati och delaktighet poängterar att det är svårt att avgränsa vad som ingår i detta målområde eftersom kommunerna fyllt det med de mest olikartade verksamheter. Det konstateras att det bedrivits många uppskattade verksamheter inom ramen för målområdet, men att det är svårt att visa på att dessa har varit specifikt inriktade på demokrati och delaktighet utan i stället har handlat om inflytande över perifera och för de lokala utvecklingsavtalen tillskapade verksamheter.
Bortsett från resultaten inom målområden presenterats ovan författaren ser följande återkommande tema i utvärderingsrapporten:
- glappet mellan mål och insats
- glappet mellan retorik och praktik
- svårfångade mål
- otydliga begreppsdefinitioner
- framgången för samverkan och språkinsatser
Bakgrund
De allt tydligare tendenserna under 1990-talet mot en ökande social och etnisk segregation i storstäderna har varit en stark drivkraft bakom tillskapandet av en samlad storstadspolitik i Sverige. Politikens övergripande mål är dels att öka de svenska storstadsregionernas förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt genom att bidra till nya arbetstillfällen, dels att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen. Det senare målet är särskilt inriktat på bostadsområden med stor andel hushåll i socioekonomiskt utsatta positioner.
Ett av de instrument som tillskapats för att bryta segregationen och vända utvecklingen i positiv riktning i dessa stadsdelar är de lokala utvecklingsavtalen (Storstadssatsningen). Genom att länka samman storstadspolitiska mål med lokalt framtagna mål önskar man åstadkomma relevanta långsiktiga insatser byggda på underifrånperspektiv och samverkan. I detta arbete är utvärdering en viktig del för att följa upp och kritiskt granska vilka erfarenheter och kunskaper som arbetet leder fram till.
De sju avtalskommunerna anlitade som en del i programmet lokala utvärderare från universitet och högskolor för att ta tillvara gjorda erfarenheter och därmed kunna utveckla verksamheten. De lokala utvärderingsuppdragen kombinerades med ett nationellt utvärderingsuppdrag förlagt till Integrationsverket. Under de år som gått sedan det första lokala utvecklingsavtalet undertecknades har ett stort antal rapporter sett dagens ljus. Det är främst dessa externa utvärderingsrapporter som utgör det huvudsakliga grundmaterialet i denna studie.
Metod
Utredningens primära material utgörs av 83 externa utvärderingsrapporter som specifikt har studerat verksamheter inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen och (oftast) har beställts inom ramen för avtalen.
Bland de kommunala rapporterna har Oktoberrapporterna studerats. Storstadsdelegationens årsrapporter och annan programdokumentation har använts som referensmaterial.
Utöver utvärderingar och statliga och kommunala dokument har författaren använt sig av annat referensmaterial, dels med inriktning på utvärderingsforskning, dels litteratur med anknytning till likartade insatser som de lokala utvecklingsavtalen. Det rör sig även om litteratur som diskuterar den typ av problematik som ryms inom de lokala utvecklingsavtalen liksom internationella erfarenheter inom området.
Resultat
Följande slutsatser kan dras genom att läsa utvärderingsrapporter:
- trots att lokala åtgärder har varit värdefulla, avser de övergripande målen en samhällsproblematik som inte kan lösas på lokal nivå.
- Förändringsarbete är ett långsiktigt uppdrag. Därför kräver det avtalsperioder som sträcker sig över flera år i framtiden
- Hållbara lösningar kräver ett perspektiv som inte bara sträcker sig bortom bostadsområdets gränser, utan även över sektorsgränser och över olika politikområden
- Det behövs ett institut för att samla och koordinera, utvärdera, stödja och främja, bygga kunskap, göra omvärldsanalyser respektive sprida kunskap och erfarenheter inom området hållbar stadsutveckling.
Dokumentinformation
ISBN: 91-38-22335-X
ISSN: 0375-250X
Kontaktinformation
Organisation: Social högskolan, Lund universitet
Kontaktperson: Helene Lahti Edmark, forskare
Tfn: 02-220192, 08-690 91 90
E-post: Helene.Lahti_Edmark@soch.lu.se
Order.fritzes@nj.se
Länkar
www.soch.lu.se
www.fritzes.se
Ladda ned dokument
Storstad i rörelse