Gå direkt till menyn
Gå direkt till innehållet
 

Varför inte ”gettos”? Att hantera migrationen i splittrande städer

Bidragande land

Sverige

Tid för publicering

2006

Nyckelord

Aggregerat grannskap, migranter, migration och identitet, urbant liv

Beskrivning

Homogena platser med en hög koncentration av befolkning med låg status är inte så problematiska som de uppfattas av en del forskare, politiker och tjänstemän. Dessa platser, om de organiseras på rätt sätt, kan ha en stabiliserande funktion för stora städer som är utsatta för kontinuerliga befolkningsförändringar, kriminalitet och våld.

Sammanfattning

I samhällen som styrs av individualistiska värderingar, pluralistiska livsstilar och flexibla organisationer kan de aggregerade grannskap (så kallade gettos) ha annorlunda roller än de har haft tidigare, om de organiseras på rätt sätt. Med hänsyn till det faktum att migrationen till stora städer inte kan stoppas, kan dessa "gettos" :

- fungera som platser där identiteter skyddas från det moderna samhällets kontinuerliga hot mot värdesystem

- fungera som en startpunkt för många invandrare, där de träffar bekanta personer som stödjer dem för att komma in i det större samhället

- skydda dem från att utsättas för  stigmatisering

- hjälpa till att hitta lösningar på svårigheter genom självorganisering

Med ett sådant uttalande menar inte författaren att "gettos" är nödvändiga, utan att de har en tydlig funktion som hittills underskattats.

Metod

Författaren stödjer sitt argument genom att studera externa faktorer som skapar aggregerade grannskap och analysera deras interna organisation. Hon gör detta med hänvisning till resultat från olika teoretiska och empiriska studier?

Resultat

De aggregerade grannskapens förmåga att reglera sig själva beror, enligt författaren, på övriga samhällets erkännande av dem som en positiv del av samhället. Ett sådan erkännande öppnar vägen för ett effektivt statlig ingripande

Uppdraget att styra en stad är dömd att misslyckas om ambitionen är att leda staden istället för att samarbeta med frivilligorganisationer i att fatta beslut, skapa tillhörighet och producera den nödvändiga servicen.

Forskare

Sandro Cattacin

Dokumentinformation

ISSN: 1650-5743

Kontaktinformation

School of International Migration and Ethic Relations, Malmö universitet

Adress: Nordenskiöldsgatan 11

211 19 Malmö

Kontaktperson: Maja Povrzanovic Frykman, redaktör

Tfn: + 46 40-665 7126

E-post: Maja.frykman@imer.mah.se

 

 

 

 

Ladda ned dokument

Why not ghettoes (145 kB, ENG)