Urban utveckling/historia

De storstadspolitiska satsningar som skett sedan mitten av 1990-talet i form av ”Blommanpengarna”, ”Nationella exempel” och de lokala utvecklingsavtalen har medverkat till en ökande fokusering i samhället på frågor om stadsutveckling och etnisk och socioekonomisk segregation.Under 1995/96 beslöt den svenska regeringen att inleda riktade satsningar på storstadsområden i Sverige. En tydligt formulerad politik för städerna kom till först 1998 och då formades politikens två främsta huvudmål vilka var att stärka den ekonomiska tillväxten samt att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen.

Det centrala instrumentet för politikens genomförande var lokala utvecklingsavtal som staten inledningsvis 1999 slöt med sju kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje). De lokala utvecklingsavtalen berörde åtgärder i sammanlagt 24 tydligt avgränsade stadsdelar/bostadsområden. För kommunernas del ("det kommunala åtagandet") ingick att det statliga stödet förutsatte en minst lika stor kommunal motprestation. Det sågs som viktigt att kommunen i sin interna resursfördelning tog hänsyn till de berörda områdenas behov. Kommunens sammanlagda insatser i områdena skulle även under avtalsperioden vara minst lika omfattande som tidigare. Kommunerna skulle vidare vara ansvariga för de lokala utvecklingsavtalens genomföranden. De lokala utvecklingsavtalen reviderades årligen t o m 2006 med statliga tillskott av extra medel. Mer konkret hade utvecklingsavtalen som främsta långsiktiga mål att sänka arbetslösheten, minska otryggheten och omflyttningar, höja utbildningsnivån öka delaktigheten, minska socialbidragsberoendet, förbättra folkhälsan samt att göra bostadsområdena mer attraktiva.

Resultatet av arbetet med utvecklingsavtalen analyserades av en rad externa utvärderare som tillsammans arbetade fram ett batteri av åtgärder i syfte att minska segregationen. En sammanfattning av viktiga iakttagelser och lärdomar återfinns i "Storstad i rörelse" (2005:29) och i "En känsla av delaktighet - En studie av underifrånperspektivet i storstadssatsningen" (2005:29).

Sedan 2006 fortsätter arbetet med en urban utvecklingspolitik med samma mål, nämligen att minska utanförskap för individer och stadsdelar. Sverige har en hög kunskapsnivå om urbant utvecklingsarbete och kan därigenom bidra med viktiga kunskaper inom ramen för det etablerade europeiska urbana kunskapsnätverket EUKN (European Urban Knowledge Network).